Är resonansen död?

26.05.2020 kl. 11:54
Det utbredda tunna klangidealet inom finländsk körmusik gör att vi snart inte har en enda finländsk manskör som kan framföra Sibelius Kullervo utan elektronisk förstärkning, säger sångaren Jan Salvén. Han har undersökt hur de finländska mansrösterna resonerar och talar nu starkt för att den klassiska sångtekniken bör återinföras i det finländska körklangidealet.

MK200-konserten i Helsingfors våren 2019. Foto: Essi Vakkila.

Det är snudd på skandal att de bästa körerna i Finland inte kan sjunga med en klassisk sångteknik, säger Jan Salvén.

Istället har ett tunt och kliniskt klangideal slagit rot i vårt land, vilket medfört att det är ytterst få sångare som klarar av att sjunga med en bärande, resonerande stämma. Om man sjunger med en resonerande röst produceras övertoner då rösten klingar i bröstet och i huvudets alla håligheter. Man behöver inte sjunga hårt, eftersom rösten bär också över en orkestermatta.
Salvén poängterar att problemet berör i första hand den bättre änden av landets körer.

– Jag talar definitivt om toppen, de bästa körerna som representerar det bästa kunnande, de borde kunna sjunga med klassisk sångteknik, anser Salvén.

Hur de finländska manskörernas röster resonerar har Salvén tillsammans med filosofie doktor Johan Silén undersökt. Med hjälp av en spektrogramanalys har de analyserat samtliga 15 manskörers framförande under de två MK200-festkonserterna våren 2019. I analysen av sången har fokus legat på övertonsserier i området 2000 – 4000 hertz, eftersom decibelmängden där bör vara tillräckligt hög för att kören skall höras över en orkesters klangmatta.

Resultatet i undersökningen visar att ingen av de manskörer som deltog i konserterna kunde leverera det som enligt Salvén är tillräckligt med trovärdiga decibel inom området 2 – 4 kHz, även om en del klarade sig bättre än andra.

Varför är detta då ett problem? Om kören framför romantisk musik med en orkester, blir det mycket svårt att höra körens sång, menar Salvén.

– Snart har vi inte en enda finländsk manskör som kan framföra Sibelius Kullervo utan elektronisk förstärkning, säger Salvén, som själv är en erfaren körsångare från Manifestum och Nyslotts operafestivalkör.

Det lättare och delvis falsett-artade sångsättet som nu dominerar i Finland började utvecklas på 1960-talet. Den nya sångstilen där man försökte undvika vibrato var i första hand ett pedagogiskt medel för att uppnå bättre intonation, större renhet och klarare klanger, berättar Salvén.

Och visst har sångstilen många fördelar. Den passar ypperligt för modern musik. Men inte för romantisk musik, säger Salvén.

– Det är en klinisk och glasklar körklang som är så tekniskt perfekt att den inte längre väcker några känslor. Du får värme i rösten med resonans och vibration, och sångens idé är att beröra och att förmedla en känsla, säger Salvén.

Cantores Minores en förebild

Salvén säger att en sångare som behärskar den klassiska sångtekniken, som bland annat odlas i gosskören Cantores Minores, kan välja att sjunga både med och utan vibrato och därmed kan anpassa sig enligt musiken.

Att lära sig en klassisk sångteknik när man är medelålders kan däremot vara svårt, och därför anser Salvén att vi bör satsa mycket mer på barn och körsång.

– Vi måste fokusera på barnen och sånglärarna borde få sin röst hörd. Barn ska ha möjlighet att välja den klassiska linjen när de sjunger och få en gedigen utbildning. Cantores Minores är ett bra exempel. Den andra poängen är att kördirigenterna måste få mer sångutbildning och inte uppmuntra sina sångare att sjunga på ett ofriskt sätt.

Jan Salvén anser att den klassiska sångtekniken bör återinföras i det finländska körklangidealet. Men undersökningen vill han väcka en offentlig diskussion om saken.

– Det här är ett intressant problem eftersom ingen vill prata om det. Det är besvärligt för många kördirigenter att acceptera att de vet för litet om sång.

Undersökningen Den Finländska körsångens tomrum - hur hamnade vi här? är inte en vetenskaplig undersökning, även om analysen av körernas framförande möter alla tekniska krav enligt Salvén. Undersökningen är utförd av Jan Salvén och Johan Silén i egenskap av privatpersoner.
Läs mer om hela undersökningen och åtgärdsförslagen på Facebooksidan Kuorolaulun sointi-ihanne.

 

Sofia Strömgård