Sångaren Frank Berger: En vacker körklang är ofta mer beroende av renheten än de enskilda sångarnas övertonsspektrum

29.05.2020 kl. 14:53
Sångaren Frank Berger välkomnar Jan Salvéns initiativ om en debatt kring klangideal och sångteknik. Han hoppas att sångpedagoger som ofta kallas in för att hjälpa en kör med tonbildningen satsar på att fördjupa sig på körklang.

 

Foto: Kavilo Photography

Sångaren och den frilansande musikern Frank Berger arbetar med tonbildning i Brahe Djäknar, både i grupp och med individuell coachning. Det är vanligt att sångpedagoger arbetar med körer, men Berger frågar sig ifall den sångutbildningen han själv fått var alltför inriktad på solosång. Han menar att en körsångare skulle må bra av en coach som inte bara förstår solistisk tonbildning, utan även förstår sig på körklang. 

– Om man ger en alltför utpräglad solistiskt skolning till en körsångare gagnar det nog sångaren, men det är inte nödvändigtvis produktivt inom alla typer av körsång. Jag skulle själv gärna ha fått coachning i vad körklang är och hur man jobbar med det.

Dock påpekar Berger att han endast talar utgående från sina egna studieerfarenheter på Novia och Åbo Yrkeshögskola. Han påpekar ändå att det är viktigt att fundera på vad det är man utbildar sångpedagoger till. Är det för att arbeta med blivande solister eller för att arbeta som sånglärare i musikinstitut eller i körer? 

– Det är väldigt många finlandssvenskar som sjunger i kör och majoriteten av de elever jag haft är just körsångare som vill bli säkrare och få en bättre teknik. Med tanke på det så skulle jag gärna ha sett lite mera fokus under studietiden på körklang, och inte bara på individuell akustisk klang.

Vad är då skillnaden mellan körklang och en solistisk klang? Det beror på vilken typ av kör det handlar om, det finns ingen enhetligt körklang.

– Studentkörerna har ett kammarkörsound där man söker ett gemensamt sound och där kören är en enda gemensam röst. Om man tar Nyslotts operakör där jag sjungit har sångarna en mer individuell tonbildning. Det finns olika klanger i körer och man vet ju det, men under min utbildning var det ingen som egentligen redde ut det för mej. Vad är skillnaderna och hur jobbar man med de olika typerna av körklang? Jag har lärt mig mycket själv genom försök och experiment med de körer jag jobbar med, samt att ta del av forskning själv.

Då en enskild sångare sjunger med en klassisk teknik fokuserar man på det övertonsspektrum som föds i den individuella rösten. En vacker körklang är däremot ofta mer beroende av renheten än de enskilda sångarnas övertonsspektrum. Detta har undersökts av svenska David Lundblad som i sin doktorsavhandling forskat i den svenska körklangen.

- När sångarna i kören sinsemellan lyckas intonera intervallerna så rent som möjligt föds ett gemensamt övertonsspektrum som blir unikt för den kören. Det här gäller även om sångarna producerar ganska platta toner. Om man tutar på för solistiskt så försvinner den här kvaliteten i körsoundet.

Dock framhåller Lundblad själv att det sättet att sjunga på inte passar i alla musikstilar.

I finlandssvenskan ligger vokalerna ganska långt bak i munnen, speciellt när man gåt neråt i registret. Därför brukar Berger tala om att man ska sträva efter en spetsighet i klangen genom att placera tungspetsan långt fram och neråt.

– Enligt Lundblads avhandling hjälper spetsigheten sångarna att höra varandras röster så att det blir rent.

Renheten lider med överdrivet vibrato

Liksom Ulf Långbacka anser Frank Berger att renheten kan lida om körsångare sjunger med för mycket vibrato.

- Vibrato är en finess man ska lägga till i de stilar där det passar. Det är snyggt på sina ställen men beror mycket på stil. Det naturliga vibratot som uppstår av sig självt är ett tecken på en sund tonbildning och det har jag ingenting emot. Men det är viktigt att vibratot inte blir slentrianmässigt och att det alltid är på. Ska man sjunga något lätt och skirt blir det märkligt att ha stora vibraton i rösten.

Men det beror väldigt mycket på musikstilen man framför, betonar Berger. Man kan inte framföra Händel som man framför Wagner, till exempel.

Därför är det också viktigt att en god körledare har ett mångsidigt kunnande. Och det behöver finnas lite av allt: maffiga Wagnerkörer och sedan det mer skira Hugo Alfvén-stuket.

Berger välkomnar Jan Salvéns diskussionsöppnare och säger att han har många poänger. Till exempel anser han att det är viktigt att lyfta upp sången i skolorna och att det borde finnas körer för barn och unga.

- Jag tycker också att det är viktigt att om det finns manskörer som kan framföra mer krävande stycken, och det betyder att vi behöver sjunga med barn och med pojkar. Det måste också finnas körledare och musiklärare som förmår coacha sina sångare. Det är ett väldigt välkommet initiativ att han skapar en dialog kring detta. Om det här kan få till stånd att körledare fördjupar sig i sångteknik och att sånglärare börjar fördjupa sig i körklang så är det superbra!