Målet är som sagt uttryckligen att bli bättre. Eller som Mia Makaroff säger:
– Varför skulle ni annars vara här?
Makaroff, främst känd från att ha skrivit för Rajaton och the King’s Singers samt som kompositör för verk som Butterfly och Hvem styrde hit din väg, inleder morgonen med uppvärmning – en uppvärmning som fokuserar sig på att få igång kroppen och stödet, men också att töja ut morgonstela muskler.
När Makaroff sen går vidare med att undervisa deltagarna om vad hon tycker gör en bra vokalensemble, får de veta att det är något som kan sammanfattas i fyra huvudpunkter; vision för projektet, tekniska färdigheter, kontakt med publiken och samarbete inom gruppen.
– Om gruppen inte vet vem de är så kommer inte publiken att veta det heller. Det gäller att hitta en helhet och en genomtänkt repertoar för att lyckas nå fram, säger Makaroff om den första punkten.
Mia Makaroff föreläser om hennes syn på en bra vokalensemble. Foto: Robin Sjöstrand
Varje punkt gås igenom noggrant och skapar en fin diskussion med kursdeltagarna, där Makaroff också delar med sig av sina erfarenheter från att ha jobbat med Rajaton.
– När jag första gången hörde Butterfly sjungas, så var det nästan så att jag ryckte på axlarna och tänkte att jag inte riktigt hade lyckats med kompositionen. Men när Rajaton sedan gick in i studion och fick hjälp av en duktig producent, så hittade de en rytm i låten som gjorde att den kom fram på ett helt annat sätt.
Det är också rytmen som Makaroff håller som något av det viktigaste när man jobbar i en ensemble.
– Om arrangemanget känns virrigt eller tjockt, så kan det vara rytmiken som är lite off. Och det kan handla om så små skillnader som mikrosekunder.
För att motverka det här kan en ensemble jobba med metronom under sina övningar. Det får också de enskilda ensemblerna testa på under eftermiddagens privatsessioner, där Makaroff och Ida Olsonen guidar samtliga grupper enskilt.
Olsonen, som är dirigent för den prisbelönade rytmkören Musta Lammas, och Makaroff har olika angreppssätt att jobba med ensemblerna. Där Makaroff är avvaktande och analyserande är Olsonen mera ”hands on”. För ensemblerna innebär det också att de får många olika sätt att jobba på – något som de kan ta med sig hem för vidareutveckling.
– Nu ska ni alla lyssna på Annika och sjunga som hon. Sjunger hon starkt , så sjunger ni starkt. Sjunger hon svagt, så sjunger ni svagt, säger Olsonen när hon instruerar gruppen Walentunes.
Ida Olsonen instruerar Walentunes att sluta ögonen och lyssna på varandra och på så sätt hitta den gemensamma klangen. Foto: Robin Sjöstrand
Sedan får gruppen en och en sjunga som en viss person i gruppen låter. Sist får de alla sjunga med ögonen slutna och hitta ett gemensamt sound.
Inne hos Makaroff står samtidigt Flera Röster och får instruktioner.
– Ni är lite oense om klangen i sopranen. Testa att ta varandra i hand och sjung åt varandra. Alla andra stämmor kan också göra det, säger hon.
Efter att ha rett ut den problematiken tar hon fram en metronom – precis som utlovat.
– Ni skyndar lite i synkoperna, öva med den här.
Mia Makaroff hjälper Flera Röster med att utvecklas ytterligare.
Efter en lång dag fick ensemblerna sedan sätta sig ner tillsammans med förbundsstyrelsen och workshopledarna för den traditionella Musikgalan som följer efter Förbundsdagen.
Det enda klagomål som hördes under kvällen var:
– Det var lite för kort det här.
Och när det kommer till klagomål, så är det ett av de mindre allvarliga.
Övriga deltagande ensembler var: ÅK Ensemble, DreamSisters, Klipparkvartetten och Helsingers.